Lite av varjeJanuari

 

2011-01-31

 

Halloj!

 

Idag är det den sista Januari, tänk vad fort årets första månad har gått.
Man märker att ljuset börjar komma på eftermiddagen, det är ljust ända till efter 16.
Så skönt att solen visar sig... härligt!
I morse så kvittrade några fåglar och man känner att solen värmer lite.
Man får nästan vårkänslor.
Apropå vårkänslor så har jag några tjejer som löper här hemma.
Hildas löp fortskrider bra.

I lördags så åkte jag och min man Tore upp till mamma Tette.
Jag hade ordnat hundvakt till vovvarna så vi hade god tid på oss.
Det blev en utflykt tillsammans och ni som har ett antal hundar vet att det inte är så ofta
man kan åka iväg tillsammans på tur man hand. Något som verkligen uppskattas.
Tack Christina för hjälpen.
Det är första gången han följde med mig. Vi åkte i hans pick-up,
det är inte lika bekvämt som i Volvon men det gick. Vi tog en bensträckare i Nyköping.
Mamma kände igen Tore direkt och sken upp som en sol.
Hon var så glad, som hon alltid är.
Vi satt o pratade och drack kaffe, så mysigt!
 Tiden går så fort hos mamma. Sen var det dax för oss att åka hem.
Vi stannade på Nyköpingsbro och åt mat... så god mat dom har där.
Jag fixade mitt GI... Gäddfile med Remouladsås... Mums!
Tore åt Köttbullar o potatis.
Mätta o belåtna så for vi hem till våra hundar. De var så glada att se oss
och det blev en promenad tillsammans på kvällen.
En härlig dag!

Igår var jag på Open Show i Linköping.
Hade inte tänkt att åka för jag får alltid ont i ryggen av resan till Södertälje.
Men jag stretchade lite så blev det bättre.
Tog med mig Andrea så hon fick lite social träning.
Inte bara matte som behöver den sociala biten... hihi!
Såg många fina valpar och även vuxna hundar.
Träffade vänner som jag inte sett på flera år... jättekul!
Alltid lika roligt att träffa andra uppfödare och hundägare.
En trevlig stund blev det i Valla ridhus.
Sen var det dax att åka hem och förbereda maten.
Det blev några bilder på Hilda ute i solen när jag kom hem.


Idag ska jag ringa några samtal och sen blir det att åka till ska köpa en musskrämma.
Varje vinter har vi problem med att möss kryper upp i väggarna o dör där... inte trevligt precis.
Det luktar inte så gott kan jag tala om.
Så nu har jag fått nog... har hört att de ska vara effektiva.
 

Råttskrämma

Oskadliga för både djur och människor!

Bli genast av med alla råttor, möss etc.!
Laboratorietester har visat att ultraljudvågor stör de flesta skadedjurs nervsystem, vilket leder till att djuren flyr.
Denna apparat sänder ut ljudsignaler på 20 kHz - 27 kHz som är omöjligt för människor att uppfatta.

 

Önskar er en trevlig dag
 

Kram/Annica
 

 


 


 

2011-01-28


Hilda har börjat löpa och äntligen så kan vi planera valpar på Guldglimmans Kennel.
Kommer att para henne med Deco i vecka 6.
Spännande kommer det att bli.


Måste bara få tala om att jag har fått svar på DNA testet GR_PRA1 på Hilda och Andrea.
Båda är klassade som Normal (Fri).
Härligt!
Åh jag är så glad...ni kan inte fatta hur glad jag är...Jippi!
Ikväll blir det extra gott framför TV:n kan jag lova.

Det blev ett kort inlägg idag... det kanske blir ett längre nästa gång.


Trevlig helg önskar jag alla mina vänner.


Kram/Annica

 


 

 

 

2011-01-27

 

Hallå på er!

Nu är det dax att skriva lite igen.
Idag den 27 Januari är det exakt 3 månader sedan Carmelle fick somna in.
Tiden tickar på men minnet finns kvar.
Tänker på dig varje dag och det gör inte lika ont längre.
Drömde om dig en natt att jag var hos dig i himlen, du har det så bra där.
Tårarna kommer med jämna mellanrum men det blir inte lika ofta.
Du min ängel kommer alltid att finnas med mig vart jag än är.

Har precis kommit hem från frissan. Det var verkligen dax att klippa av de slitna topparna.
Lite nya slingor blev det också. Så nu är man fin i håret.

Väntar på att flickorna ska börja löpa... det är på gång vilken dag som helst.
Inget är som väntans tider... eller hur?

På söndag är det Open Show i Valla.
Ska åka och titta en stund tänkte jag.
Roligt att träffa vänner som man inte har sett på länge.

Nä nu måste jag ut en sväng med hundarna... ha det gott!

 

Kram/Annica

 

 


 

 

 

2011-01-21

 

Denna vecka har varit intensiv... mycket att göra.
Möte med Överförmyndarnämnden i Södertälje, viktig information
kring mammas Godemanskap.
Mycket att tänka på och att ta tag i.
Var och hälsade på mamma i onsdags och hon var så pigg o glad.
Härligt att se henne på bra humör.
 

Jo jag måste berätta att i tisdags så var jag på Bingo i Cupolen i Linköping.
Första gången för mig och det var mycket att tänka på och sen
var man tvungen att hinna med alla nr.
Hade inte haft någon tur i de första spelen men i det sista så skrällde det till
ordentligt.
Det blev full bricka och 1500:-
Vilken nybörjartur.
Det kanske blir fler gånger som jag följer med.
Jag kan förtälja att insatsen var 100:-

Jag berättade det för mamma och hon blev så glad att hon klappade händerna.
Härligt!
Det värmer i mitt hjärta att hon är så positiv o glad.


Igår så hade jag Partylite hemma hos mig.
Partylite består av doftljus och jättefina ljusbehållare som en försäljare visar.
Det blev mycket doftande och jag kan tala om att det blev en del ljus hos Grip Fager.
Vi blev ett härligt gäng och mycket skratt så man nästa kiknade.
Underbart för själen att få skratta tillsammans med härliga vänner.

Ellen fyllde år igår och det blev lite kalas som vanligt.
Tårta och ben till födelsedagsbarnet.
 

Jo jag kan tala om att det går kanonbra med GI.
Så det är bara att fortsätt köra på.

Ola Lauritzsons blogg kan du läsa mer om GI

Även några bra GI böcker

Går att beställa på Bokus
Lycka till om ni testar GI

 

Önskar er alla en trevlig helg


Kram

 

 


 

 



2011-01-20

 

Grattis Ellen på din 6-årsdag

Hipp Hipp Hurra!!!!

Tänk att det är 6 år sedan du föddes på Goldblossoms Kennel.
Mitt i stormen Gudrun.
Du kom till oss som en stormvind och har berikat oss enormt mycket.
Ellen är idag en ganska bekväm dam som fortfarande har skin på näsan.
Hon har haft 2 valpkullar och hennes avkommor är helt underbara.
Hoppas vi får många år till tillsammans.

Grattis gumman!


                                                                                                    Foto: Lotta Andersson

 

 


 

 

 

2011-01-16

 

Hejsan!


Just nu så pratas det bara om GR_PRA1 och jag kan känna att vi glömmer
vad våra hundar har för kvalitét (för mig).
Mentalitet, sundhet, funktion och exteriör är minst lika viktigt.
Jag kanske sticker ut nu med mina åsikter (igen) men vi måste se lite mer med vidvinkel när det gäller avel.
Visst är det jättebra att vi har fått detta test som ska hjälpa oss i våran framtida avel men som sagt vi får inte glömma
varför vi är uppfödare.
Ser man på de testade hundar som har kommit in på listan så blir man ganska överraskad.
Det snurrar runt och inte blir man klokare av resultaten snarare tvärtom.
Jag har testat 2 av mina hundar och ska testa ytterligare 2 av mina avelshundar.
Man har en del utgifter så man får ta lite i taget.
Jag har en hund som är Normal (fri) och en som är Anlagsbärare.
Jag kan tycka att anlagsbärare är ingen katastrof för min avel om jag har en frisk o sund hund som har så många andra kvalitéer...
 tiden får visa vad jag kommer att göra i framtiden.
Det är klart att det vore bra om alla kunde testa sina hundar så vi får mindre fall av PRA i Sverige.

 

Nu till något helt annat.
Jag har börjat med ett kostprogram som innehåller väldigt lite kolhydrater... eller inga alls.
GI
Har provat det i en vecka nu och mår prima.
Man äter ingen potatis, bröd, pasta, ris, socker eller sötsaker.
Däremot så äter man protein, kött, fisk, kyckling, ost och bra fetter.
Nötter och en del frukt och grönsaker går bra som har lågt Glykemiskt Index.
Blodsocker nivån ligger på en jämn nivå och det blir varken toppar eller dalar.
Perfekt för mig. Inte är jag hungrig heller.
Eftersom jag har problem med magen så passar denna kost mig perfekt.
Magen mår bra och jag får mindre sug efter sötsaker.
 

Jag har gjort en del ändringar på hemsidan... lagt till fler sidor på valp och receptsidan.
Ni får kika in o titta.


Ha det gott mina vänner

 

Kram/Annica

 

 


 


 

 

2011-01-13

 

Tjugondag jul eller tjugondag Knut infaller den 13 januari – alltså tjugo dagar efter julafton.
Dagen firas i Sverige, Finland och i vissa delar av Norge som julhelgens sista dag.
I övriga värden räknas julen som avslutad i och med trettondag jul.

"Tjugondedag Knut dansas julen ut" är ett gammalt talesätt vilket visar att nu är julen slut.
 Det är dags för julgransplundring med fiskdamm och barn som sjunger unisont
"Nu är glada julen slut slut slut, julegranen dansas ut ut ut ...".
Denna tradition är inte lika levande idag som för 50 år sen men den förekommer.
Idag knackar barnen i Karlskrona dörr och sopar frenetiskt ut julen klädda till små gummor.
 I handen har de en korg eller kanna att få godis i.
 Förr sprang på sina håll Knutsgubbar omkring i gårdarna och tiggde mat och dryck till julens sista lekstuga.

En mängd lokala variationer finns. I Sydsverige har man sprungit omkring med en docka av halm,
kallad Knutsgubben, som satts ut anonymt och ofta med en nidvers där det påpekas att julen är slut.
I Gimo i Uppland firar man än idag Knut i ren karnevalsyra med stora masker av papier maché.
I Skåne och Danmark håller man Knutsgille med middag och bal och dagen är en i alla avseenden festlig dag.


Det var lite fakta kring dagen datum.


I måndags så var jag och hälsade på mamma i Södertälje.
Jag skrev det i tidigare inlägg att tandläkaren skulle komma på besök då.
Så nu är undersökningen äntligen gjord... skönt.
Mamma var bättre och piggare än hon var sist och det var härligt att se henne glad som en lärka.
Det är tur att min man Tore kan ta ledigt så jag kan åka upp till mamma på en vardag.
Det är så viktigt att jag får träffa hennes kontaktperson och sjuksyster.
Min man är en guldgruva som ställer upp i alla väder.
Ofta när jag har kommit hem från mammas besök så har jag varit på dåligt humör och
är så frustrerad av hur de sköter om henne.
Då finns Tore där och lyssnar och det känns oerhört skönt.
Man har många tankar som snurrar runt i huvudet... att se henne
förändras varje gång man träffar henne det tär på mig mycket.

Här är min mamma och Hilda sommaren-09.
Minnen som har etsats fast... det var sista gången hon orkade med resan hit till Linköping.
Nu hoppas vi på att hon får komma hem hit snart igen.
 

Fick papper från Tingsrätten i Södertälje idag och mitt Godemanskap för mamma är klart nu.
Det känns underbart skönt att få ta hand om mamma riktigt ordentligt och
att det finns skrivet på papper känns ännu bättre.


Som ni säkert sett så har jag ändrat på valpsidan.
I höstas hade jag som plan att para Andrea i okt/nov men hennes löp har inte infunnit sig
och jag hade också en plan på att para Hilda till vinter/vår.
Nu har jag fått ändra mina planer en del och tar Hilda före Andrea
eftersom hon är äldre.
Det är inte tänkbart att ta 2 kullar samtidigt... jag vill kunna hinna med mina
valpar och valpköpare det är viktigt för mig och min uppfödning.
Man försöker planera men det blir aldrig som man har tänkt sig.
Flickorna gör lite som dom vill och det är bara att finna sig i det.
Bara det blir bra till slut.

Nu ser vi fram emot att söta fröken Hilda ska börja löpa de närmsta månaderna.
Det är snart 2 år sedan det tassade runt små valpar här på Guldglimmans så
det är verkligen efterlängtat.

I morgon ska jag och en väninna ut och handla en del saker till hemmet.
Behöver förnya interiören en del.

Ha det så gott mina underbara vänner.
 Var rädda om varandra och fånga dagen.

 

Kram/Annica
 

 


 


 

 

2011-01-04


Nu är det ett nytt år och då måste vi ha en ny sida i Lite av varje.
Ni vet att ni kan gå in och titta på tidigare Lite av varje som jag har skrivit.
Länkarna finns till höger längst upp.

Snön vräker ner när jag skriver detta och visst är det mysigt och fint med snö
men man kan tycka att det kan räcka nu.
Här ute på landet blir vi ganska begränsade när vi ska gå promenader.
I skogen går det inte att gå... det är alldeles för mycket snö där och även på
åkrarna är det för mycket.
Hundarna orkar inte pulsa hur mycket som helst utan de föredrar plogade vägar att springa på.
Ja visst gnäller man för minsta lilla och vad skulle man annars prata om om inte det omtalade vädret

Jag har suttit o lek med bilder igen och det är roligt att göra olika
bildkollage.

 

 

Igår åkte jag och min bror upp till mamma i Södertälje.
Superfint väder och väglag.
Mamma är ju alltid glad o positiv när vi kommer och hälsar på.
Igår mådde hon inte så bra och hon förändras ganska fort i hennes sjukdom.
Hon känner igen oss och lyser upp som en sol när hon ser oss komma.

Mamma är ju dement och dementa glömmer och gömmer saker…
det försvinner prylar och vi får leta igenom hennes saker nästan varje gång vi hälsar på mamma.
I somras så hade mors tandprotes kommit bort
och vi och personalen letade överallt… men ingen protes hittade vi.
Jag tog kontakt med Gruppchefen för mammas avdelning
och hon skulle kontakta en tandläkare inom det snaraste.
Detta var i slutet av augusti och veckorna gick och jag trodde att
personalen på mors boende hade fixat en tid hos tandläkaren.
Jag frågade personalen när jag kom på besök nästa gång men de visste inget.
Jag ringde Gruppchefen igen och frågade henne om mammas
protes och hon påstod att det hade varit mycket att göra men de skulle
ta kontakt med en tandläkare åt mamma.
I tron på att de skulle hjälpa mamma med en ny protes så
slappnade jag av och trodde de skulle bli bra snart.

När det hade gått ytterligare tid... ca 1 månad till så började jag bli orolig och
frågade hur det gick med mammas protes men de visste inget eller så skyllde de på varandra.
Nu börjar jag tappa tålamodet så
när vi började närma oss december månad så var min bror o jag
o pratade med Gruppchefen om mamma.
Talade om att mor saknar tänder och att hon måste få en ny protes.
Vi fick bara svar att de beklagar att det har tagit sån tid.
Nu hade det gått ca 3 månader sedan jag tog kontakt med Gruppchefen.
Nu började jag känna frustration.
Man ger människor chans att reparera det som har hänt i tron på att de är villiga att hjälpa en.
Gruppchefen och personalen skulle ta tag i detta nu och de lovade
att det skulle ordna upp sig.

När min bror och jag var uppe den 21 december så frågade jag hennes kontaktperson
om det hade hänt något med mammas mun o tänder.
Inget hade hänt.
Nu kokade jag av ilska och jag försökte behärska mig när vi var där
på grund av att inte göra mamma upprörd.
Saker o ting har sköts så dåligt och kommunikationen mellan ledning
och personal har tydligen inte funkat.
Dagen där på så ringer jag upp mors Gruppchef igen och nu var jag inte snäll.
Jag var så arg så jag kokade och
jag talade om att blir det ingen ändring snart så kommer jag att ta kontakt med Socialstyrelsen.
Hon visste inte vad hon skulle säga och bar ytterligare om ursäkt.
Jag sa att det hjälper inte mamma att du sitter och ber mig om ursäkt.
Jag är oerhört ledsen över hur det här har sköts av mammas boende
och hade jag bott närmare henne så hade det kanske varit annorlunda.
Det skär i mig... varje dag blir jag påmind om hur de behandlar henne.
Jag tampar ständigt med dåligt samvete… att jag inte kan var hos henne
så ofta jag skulle vilja.
Jag har ansökt om att få flytta henne hit till Linköping men det tar tid.
Jag väntar fortfarande på besked kring Godeman.
Dagen efter att jag hade skällt ut Gruppchefen så ringer mammas
kontaktperson upp mig och talar om att det ska komma en tandtekniker
den 10 januari.
Att man ska behöva bli så arg och skälla ut någon innan det händer något.
Helt otroligt.
Jag tycker det är näst intill vanvård av mamma som knappt har kunnat äta dessa 4 månader.
Jag kommer att åka upp den 10 januari så jag finns där för mamma.

Under hela hösten har min energi gått till att mamma ska få sina tänder
så hon kan tugga maten ordentligt.

Jag har varit tveksam till att skriva om det här men jag nämner inga namn
och jag vill visa hur dagens äldrevård kan vara.

Nu har jag tron om att det ska bli bra inom en snar framtid.

 


 

 

 

Januari
2010

December
November
Oktober
September
Augusti