Lite av varje  Oktober

 

2010-10-31


Det har varit otroligt tungt och sorgligt och jag
tänker på dig Carmelle nästan hela tiden.
Försöker göra saker men det är svårt att inte bli påmind om dig.
Det är skönt att vandra i skogen och fundera, att hämta krafter från mina andra hundar.
Plötsligt kommer en gråtattack och det gör så ont.
När jag vaknar så vill jag att allt ska vara en mardröm, tyvärr så är det inte så.
Min Carmelle (skriver min för hon var verkligen min) du var som en skugga efter mig.
Otroligt mammig och fanns det tillfälle att jag satt still en stund så låg du alltid på mina fötter eller bredvid.
Har så mycket jag vill skriva ner om dig Carmelle. Hur underbar du var.
Många minnen börjar komma tillbaka. Inte bara tråkiga minnen som tyvärr har speglat den sista tiden
utan positiva minnen, så som jag vill minnas dig.
Den spralliga tjej du var,  en riktig hoppitossa. Var mer i luften än på backen.



Du var alltid lika glad och positiv, alltid lika förväntansfull när vi skulle ut och jobba, apportera eller söka...
ja allt du ville göra för mig.
Dina vemodiga ögon som kunde få mig att vekna för minsta lilla. Du kunde verkligen charma.


Jag blir varm i hela kroppen när jag tänker på dig men det gör så ont också, att inte få se dig växa och bli den
vackra prinsessan som jag är övertygad om att du skulle ha blivit... min prinsessa.

Idag på morgonen kändes det inte lika tungt.
Tänder ett ljus och tänker på dig min ängel.



Jag blir så rörd av alla som har hört av sig, skrivit i gästboken, brev och samtal... det värmer i mitt hjärta att ni tänker på mig.
Det hjälper i min sorg att ni finns där för mig.


Önskar er alla en härlig söndag



Kram
 

 


 

 

2010-10-28
 

Mitt hjärta gråter

Jag förälskade mig i dig så fort jag såg dig hos Irene på Charmallys kennel.
Jag var världens lyckligaste människa och glad över att ha dig hos mig.
Som valp var du så levnadsglad och framåt men samtidigt så lugn.
Jag blev överlycklig när du hade så fina röntgenresultat på höfter, armbågar och ögon.
Som 1-åring var du så vacker, rörde dig som en gud, du hade allt.
Min lilla ängel, nu är du i regnbågens land.
Nu kan du springa på din äng som du älskade så mycket.



Du somnade i min famn lugnt o stilla.



Tänder ett ljus och tänker på dig min ängel


 

December
November
Oktober
September
Augusti

 

2010-10-23

Jag vill först börja med att tacka alla som har visat medkänsla via mail, telefonsamtal
och gästboksinlägg.

Ni är underbara

Det har snurrat runt tusen och åter tusen tankar i huvudet på mig.
Vet varken ut eller in och tårarna har tagit slut.
Man rannsakar sig själv och tänker... kunde jag ha gjort annorlunda.
Jo så här i efterhand är det en sak som jag vill ta upp här.
Det här med växtvärk ska man vara försiktig med, man ska inte bara ta den enkla förklaringen
att din hund har växtvärk.
Har hunden i tidig ålder börjat halta och det inte går över på ca 2-3 veckor
ska man vara uppmärksam.
Ta kontakt med en specialist och ev. skiktröntga din hund.
Det är lite dyrare än vanlig röntgen men man kan se om hunden har utvecklat Osteochondros.
Ju tidigare du söker för det, bättre förutsättningar har din hund.
Det står en del om det på Strömsholms hemsida/Ortopedmottagningen.
Jag tycker det är viktigt att ta upp det här så det uppmärksammas.

Det är alltid lätt att vara efterklok.
Man har ett jättestort ansvar som hundägare.
Det är viktigt att ta in all expertis och lyssna på vad de har att komma med
men det är du som ska ta det slutgiltiga beslutet.
Man vill göra allt man kan för sin hund men man måste sätta en gräns någonstans
och den gränsen är det bara du som kan ta.
Glöm inte det.
Jag kanske trampar en del på tårna nu och sticker ut hakan men det är det här jag känner.

Det är kanske inte det lättaste beslutet som ska tas men det ska vara det rätta för dig.
Det är ett oerhört svårt dilemma kan jag tala om och det vet ni som har varit med om det.
Man pendlar mellan hopp o förtvivlan.
Man ställer in sig på det värsta, det värsta en hundägare kan vara med om.

När det gäller Carmelle så ser det mycket illa ut och det är oerhört tragiskt.
Väntar samtal från veterinären som undersökte Carmelle uppe i Strömsholm.
Det blir i nästa vecka.

Nu ska jag ut i skogen och njuta av hösten...
jag har ju några hundar till som pockar på uppmärksamhet.
Även om det ser svart ut så stannar inte världen.
Jag älskar alla mina hundar och det är det som är lycka.

Önskar er alla en trevlig helg och tusen tack för alla rara ord... det värmer oerhört mycket.



Kram

 


 

 

2010-10-21

Det är obegripligt hur ens liv kan förändras.
Jag känner att jag vill skriva ner allt som hände mig igår.
Det är skönt att få ur sig allt man har inom sig.

Åker tidigt upp till Strömsholm med Carmelle, med tanken att äntligen ska
få veta varför hon haltar och att det förhoppningsvis ska bli bra.
Efter undersökning och skiktröntgen konstaterade veterinären att Carmelle
har en sjukdom som heter Osteochondros.

Fakta kring sjukdomen:
Osteochondros är en utvecklingsrubbning i skelettet.
Då skelettet växer bildas först brosk, som sedan förbenas.
 Vid osteochondros sker inte förbeningen normalt vilket påverkar en eller flera leder.
 Ledbrosket i den drabbade leden förtjockas.
 Dess näringstillförsel försämras.
En bit av brosket lossnar, vilket leder till att hunden får ont och haltar.
Diagnosen ställs med hjälp av röntgen.
 Prognos och behandling skiljer sig beroende av vilken led som drabbas.

Vi tittade på plåtarna som de hade tagit.
Det är en tillväxtrubbning och den är omfattande på Carmelle.
Hon har det på båda haslederna.
Jag står där och tittar på plåtarna och fattar ingenting.... jag är som i ett töcken.
Jaha sa jag och det snurrar hundra tankar i huvudet.
Veterinären säger att den här sjukdomen är ärftlig och att ha henne i avel är inte tänkbart.
Okej... bara hon blir bra tänker jag.
Sen förklarar hon att man kan göra en operation men att prognosen är inte god.
Jaha tänker jag och polletten har fortfarande inte ramlat ner.
Jag var så övertygad om att man kunde göra Carmelle bra igen.
Veterinären säger att hon har ont och att det finns två alternativ.
Antingen måste man operera båda haslederna eller låta henne somna in.
Då började jag fatta att detta är alvarligt.
Hon säger vad sjukdomen heter och att hon kommer att ta kontakt med mig i nästa vecka.
Hon ska konsultera med flera ortopeder om Carmelles chanser till operation.
Jag går ut i väntrummet och är nog chockad.

Allt släpper när jag kommer hem och tårarna sprutar.
Det känns mycket tungt och overkligt fortfarande men det börjar att klarna lite,
jag börjar förlika mig med tanken att Carmelle har en sjukdom som heter osteokondros.
Jag väntar in veterinärens beslut och konsultation men jag har ett ansvar som hundägare att
Carmelle ska inte gå och ha ont.
Hon får Rimadyl nu och idag fick hon vara ute o leka med de andra hundarna en stund.
Hon har inte fått vara ute med de andra på många veckor på grund av hennes hälta.

Jag vet inte vad jag ska säga... börjar känna mig tom på känslor.
Det är svårt att se henne och inte bli berörd... tårarna rinner hela tiden och det skär i mitt hjärta.
En sån ung hund... så glad o fin tik.
Nä livet känns orättvist ibland.

 


 

 

2010-10-19

Idag är det min mans namnsdag... Tore.
Jag brukar för det mesta glömma hans namnsdag men i år så
kom jag ihåg det.
Så det blev en extra kram och god fika när han kom hem.

Jo i fredags så åkte en kollega o jag till Goldenklubbens RAS/Avelskonferensen som i år låg i
Upplands Väsby.
Såg verkligen fram emot att få bo på hotell, äta gott och träffa trevliga uppfödare.
Vi var framme vid 16-tiden och det fanns gott om tid att kolla av rummet.
Så fint och jag hade beställt en egen kuppe... så skönt!
Det droppade in en efter en och vi hade en mycket trevlig kväll på hotellet.
Vi skulle upp tidigt så det blev att krypa till kojs fast man ville så gärna sitta uppe o
prata hund.
Upp tidigt i ottan... hade ställt alarmet på mobilen på 06,15.
Snabbt in i duschen och sen ner till frukostbuffén... jag älskar hotellfrukostar.
Lördagsförmiddagen gick i föreläsningens tecken.
Det var otroligt intressant att lyssna på alla kunniga personer.
Först så handlade det om PRA och SAN.
Ja ni som inte var där får nog läsa om det i nästa GoldenNytt.
Agria var på plats och pratade om våran ras Golden Retriever.
På eftermiddagen så blev det information om det nya MH som ev. är på gång.
Vi tyckte det var mycket positivt framställt.
Lite om Avels Index som snart ska komma ut på SKK.
Sen var klockan 17,00 och man var fullproppad av information.
Senare på kvällen så blev det gemensam middag... mycket gott!
Sen var man så trött så man stupade i säng.
Första natten sov jag inte så mycket... rullade runt som vanligt när man inte är hemma i sin säng.
Men den andra natten sov jag som en stock

Upp tidigt på söndagen och det var grupparbete som gällde.
Många intressanta diskussioner tillsammans med både nya
och erfarna uppfödare.
Verkligen kul att få träffa så många Goldenfantaster samtidigt.
På söndags eftermiddagen så bar det iväg hem igen.
Jag ångrar inte en sekund att jag anmälde mig till denna konferens.
Lite tråkigt var det att det inte var några andra uppfödare från Östergötland
som kom men vi hoppas på fler intresserade nästa gång.

Ja igår satt man mest o funderade igenom allt som vi kom fram till och
att det i ser ljust ut.
Vi har ju en sån otroligt härlig ras och jag tycker vi ska tänka på det varje dag.
 

I morgon åker jag o Carmelle upp till Strömsholm för undersökning.
Vi ska träffa en ortoped och jag hoppas innerligt att dom hittar
felet som gör att Carmelle haltar.
Det blir en lång dag och det pratas om att det ska komma snö.
Hoppas inte det.

Ha det gott


Kram/Annica
 

 


 


 

2010-10-14
Hallå på er alla som är här inne o läser

Dagarna går så fort och regn och blåst har verkligen visat sig de sista dagarna
men även lite sol mellan lågtrycken.
Nu blev det nästan en väderprognos

Sally hon var så nöjd med sin födelsedag och det blev både en bit tårta
och ett tuggben till henne.
De andra kompisarna fick också ett tuggben så det var kalas i fredags förra veckan.

I söndags var jag o hälsade på min mamma.
Lika glad som alltid när man kommer
Det blev en stunds kramande och pratande och vi avslutade med en god kopp kaffe.
Jag har ansökt till Överförmyndarnämnden att få bli min mammas Godeman.
Det är mycket pappersarbete och många samtal innan man får något hum om vad det handlar om.
Jo det är så att hennes man Bosse har tagit ut skilsmässa och då fall det sej att
jag gärna ville hjälpa min mamma som nu är dementsjuk med hennes ekonomi
och att hon har någon som finns för henne.
Så det har varit mycket annat att tänka på de senaste veckorna.
Jag har varit ganska tveksam till att ta upp det här men nu blev det så.
Mycket oro och även en del tårar kring detta.
Jag vet att det kommer att bli bra i slutänden
 

Jag nämnde vid ett tidigare inlägg om att Carmelle har haft hälta och
att vi trodde det var växtvärk hon hade.
Det har inte blivit bättre fastän hon har fått Rimadyl och vila så
jag kontaktade min veterinär igen.
Han konstaterade att hon ömmade kraftigt på hasen och att han rekommenderade
att jag skulle ta kontakt med en specialist på Strömsholm Djursjukhus.
Ringde i morse och fick en tid redan i nästa vecka.
Trodde jag skulle få vänta mycket längre men vi hade tur som fick en återbudstid.

Ja året 2010 verkar inte vara mitt år.
Det har verkligen varit ett år som har testat en ordentligt.

Jo lite kul har jag allt haft.
Var nere hos Lotta (Goldblossoms kennel) och tittade på Andrea´s syskonbarn.
Hennes syster Ashley har valpar nu och de var så fina.
Alltid lika härligt att snuffa på valpar.
Jag blev ju inte mindre valpsugen nu heller.
Kul att få träffa Lotta också.

Ja nu blir det inte mer.


Ha det gott mina vänner

 

Kram/Annica

 


 

 

2010-10-08

Sitter här vid datorn och klockan är över tolv.
Idag fyller våran gamla goa Sally 13 år.
Helt otroligt att man har fått följa denna ståtliga dam under alla år.
Åren har tagit ut sin rätt... hon hör dåligt och hon är allmänt förvirrad...
nä så farligt är det inte.
Hon är pigg för sin ålder.
Man får vara glad för var dag som man får vara tillsammans med sina pensionärer

Här kommer några bilder på den gamla damen som jag har tagit.

Önskar dig Sallygumman en härlig 13-åsdag tillsammans med resten av din flock.
En stor kram till dig